In english.

Svenska Brukarföreningen grundades oktober 2002 av ett antal personer med anknytning till Metadonprogrammet i Sverige. Fram till dess fanns ingen förening eller organisation som förde frågor ur opiat/opioidanvändares perspektiv. Det hade gjort att våra behov inte fått en saklig belysning utan snarast hade konstruerats utifrån en statisk och objektifierande schablonbild. 

Berne Stålenkrantz och Björn Hjerdin.

För SBF är det viktigt att framhålla och driva frågor ur det självupplevda perspektivet (inget om oss utan oss) för att nyansera dessa bilder och utifrån ett sådant brukarperspektiv rikta fokus på skademinimerande metoder. Det är inte enbart vår uppfattning utan även visat i studier att det inte enbart skulle gagna brukare utan även samhället i stort. Det stod snart klart att föreningens medlemmar sällan nyttjar endast ett narkotiskt preparat, varför föreningens inriktning efter en tid ändrades till att gälla narkotikaanvändare i stort.

Föreningens medlemmar har värdefulla kunskaper som vi anser borde ligga till grund för utformningen av såväl vårdens som socialtjänstens arbetsmetoder samt inte minst inriktningen på narkotikapolitiken i stort. Vi som är aktiva inom föreningen anser oss vara en oundgänglig röst I den svenska narkotikadebatten. Vi anser även att de personer som av olika orsakker har svårt att anpassa sig till samhällets höga krav på drogfrihet och de som inte vill sluta ta narkotika ska ha samma rättigheter som alla andra medborgare.

Brukarföreningen består av brukare och inte av självutnämnda experter och professionella ombud inom "klientrörelsen". Vi organiserar även ett stort antal anhöriga och vänner. Vår viktigaste uppgift är att åstadkomma och delta i samverkansformer där brukarsynpunkter framförs.

Vi hjälper våra kamrater i nöd med överklaganden, anmälningar, ger information om patienträttigheter, driver ett aktivt lobbyarbetet, skriver debattartiklar, framför ofta våra synpunkter i TV och radio och via andra kanaler. Oavsett sinnestillstånd, påtänd, hög eller abstinent så är du alltid välkommen till oss.

SITUATIONEN I SVERIGE

När det gäller substitutionsbehandling med med narkotiska läkemedel (metadon, buprenorfin) så finns ett entydigt vetenskapligt stöd för de positiva effekterna vid opiatberoende och att behandlingen framför allt räddar liv vilket vår egen erfarenhet också visar på. Dock så är regelverket kring behandlingen alltför restriktivt och ofta på ett repressivt sätt, och det är något vi alltid kommer bekämpa. "Allas rätt till högsta standard av tillgänglig vård" är en mänsklig rättighet och det finns inget som säger att narkotikaanvändare ska diskrimineras och därför kommer vi fortsätta att anmäla de ärenden som kommer till vår kännedom. Det anser vi är något som måste förändras.

SVENSKA BRUKARFÖRENINGENS VIKTIGASTE MÅL OCH SYFTEN ÄR:

Att; ge hjälp och stöd åt narkotikaanvändare och de som har eller vill ha Metadon, Buprenorfine, annat preparat allt efter individens egen önskan.

Att; bekämpa all form av diskriminering gentemot de grupper vi företräder.

Att; kämpa för rätten till att tala i egen sak - att själva äga frågor som rör våra liv, att brukarråd som handlar om narkomanvård också ska bestå av dom som nyttjar den.

Att; vara dessa gruppers intresseorganisation

Att; arbeta i enlighet med föreningens princip- och handlingsprogram

Att; verka för valfrihet och frivillighet i vård och rehabilitering

Att; aktivt arbeta mot varje form av tvång och repression där sådant förekommer i samband med behandling eller annorstädes

Att; verka för internationellt samarbete och utbyte av erfarenheter i narkotikafrågor

Att; stödja lokala medlemsorganisationer i deras utveckling

Den viktigaste ambitionen med föreningskonstruktionen är i första hand ett försök att åstadkomma en autentisk dialog mellan "brukarna" och de samhälliga institutionerna, politiker, media, socialtjänst och sjukvård. Efter hand har en modell åstadkommits för en form av brukarsamverkan - en modell som säkert kan fungera som förebild för andra brukare som vill vara med och påverka sin situation.

Modellens första nivå innebär att den lokala föreningen ska etablera ett samarbete med till exempel de olika lokala klinikerna där substitutionsbehandling ges.

På en andra nivå finns föreningsrepresentanter med i olika så kallade rådslag (kvalitetsråd) som äger rum på kliniker och socialtjänst där ledningen för dessa också är representerad.

Den tredje nivån utgörs av kontakter med nationella organ och samhällsinstitutioner som hanterar narkotikafrågor.

På den fjärde nivån strävar vi efter att föra samtal med media, politiker, forskare och studerande för att framhålla brukarerfarenhetens värde såväl som studieobjekt men främst som kunskapskälla vid designen av olika undersökningar.

Denna struktur stipulerar även föreningens organisationsuppbyggnad där lokalavdelningar koncentrerar sig på de två första nivåerna och ett rikskansli tar hand om de två återstående samt koordinerar och ger stöd åt lokal-avdelningarna. Det lokala perspektivet där "brukarna" är i direktkontakt med sina kamrater, med mottagningarna och socialtjänsten är föreningens bas. Det som händer här bestämmer de övriga nivåernas arbete. I de olika styrelserna har endast "brukare" rösträtt.

DIALOG SOM GRUND FÖR UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING

Engagemanget sedan SBF bildades har alltid drivits med utgångspunkten att det ska gå att föra en konstruktiv och utvecklande dialog där brukarperspektivet ses som ett självklart inslag (inget om oss utan oss). Vi tror att förändring är möjligt, och att förändring möjliggörs genom dialog. För att en sådan dialog ska vara möjlig krävs att de som ytterst berörs också kommer till tals. Vi strävar efter att bli en fullvärdig part i diskussionerna. Här anser Brukarföreningen sig ha en viktig uppgift som brobyggare.

Skilj på prevention, kamp mot brottslighet och hälsovårdande insatser.