"HOUSING FIRST"

BY

Professor Hans Swärdh

 Klicka på bilden för hela Power Pointpresentationen 

Samstämda och konkurerande uppfattningar om Svensk underhållsbehandling

BY

Mats Ekendahl / Socialhögskolan Stockholm

  Klicka på bilden för hela Power Pointpresentationen

Blodsmittor är vanliga inom kriminalvården. Många av häktade eller fängelsedömda har missbrukat droger eller alkohol. Var femte omhändertagen inom kriminalvården har haft hepatit B och var fjärde bär på hepatit C-smitta.

Åtta av tio aktiva injektionsmissbrukare i Stockholm har varit häktade och/eller suttit i fängelse. Att flertalet har hepatit C och omkring en procent är kroniska hepatit B-bärare, visar att blodsmittor är vanliga inom kriminalvården.

Det lär även finnas ett stort mörkertal av smittade inom kriminalvården, varnar Smittskyddsinstitutet.

Flera länder, som Danmark, Nederländerna, Storbritannien, Kanada, Tyskland och Spanien, har prövat utdelning av injicerat heroin under övervakning inom beroendevården i liten skala i syfte att få ned kriminalitet och smittspridning bland tunga narkomaner.

Nu visar en ny studie att detta har varit framgångsrikt. I kommande nummer av medicintidskriften The Lancet visar brittiska forskare att den mest svårbehandlade gruppen av kroniska opiatberoende blev hjälpta bättre än någon annan behandling.

Kvinnor som tvångsvårdas för missbruk har ofta personlighetsstörningar eller andra psykologiska problem, enligt en studie från Lunds universitet.

Sju av tio kvinnor vid behandlingshemmet Lunden led av psykiska åkommor som borderline, antisocial personlighetsstörning, depression, ångest, ätstörningar eller uppförandestörning, skriver tidningen Accent.

Fysiskt sett var kvinnorna också i dåligt skick. De hade framförallt mycket infektioner och skador efter att ha blivit misshandlade samt dålig tandhygien. Det var också vanligt med underlivsskador från våldtäkter, könssjukdomar och infektioner.

Förra veckan publicerade EU-organet European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA) en 468 sidor lång vetenskaplig översikt om hur medlemsländerna, även Sverige, de senaste 20 åren arbetat med att få ner drogskador inom unionen.

I den återfinns konkreta förslag vilka råd medlemsländerna bör ge till de som använder olika droger (från starköl till heroin), baserad på de senaste 20 årens medicinska och socialvetenskapliga studier av verkligheten.

Smittskyddsinstitutet skriver att antalet anmälda hivfall ökade under 2009. 38 fler fall rapporterades än 2008.

221 av de anmälda fallen var heterosexuellt smittade, 134 var smittade via sex mellan män och 27 smittade via intravenöst missbruk. Totalt 486 fall.

Fjolårets ökning bekräftar trenden att antalet hivfall har ökat under 2000-talet.

Att förändra de negativa laddade ord som beskriver någon som kämpar med beroendesjukdomar kan drastiskt förändra attityden inom sjukvården, detta gäller även specialister.

I en studie från ett universitet i Massachusetts fick mer än 700 vårdgivare och personal inom pskylogi och drogrehabilitering frågor om en hypotetisk patient. 

"Patienten" beskrevs antingen som en missbrukare eller som att personen hade en beroendesjukdom till en substans.

Resultat visar att när man använde den första terminologin framkallade det en mer straffande attityd än om man beskrev patienten i mer korreka termer.